suck pust stön
Jag blir så less på att ha det som jag har det, men jäss, jag vet jag har själv satt mej i den sittsen jag sitter, visst jag kan tydligen skylla en hel del på att jag är/var sjuk men det känns inte rätt....jag borde väl för fan kunna handla och tänka som en vuxen människa ändå?
Man hör så mkt om alla som gör så mkt kul och vad kan jag själv göra? Visst jag kan göra roliga saker men alla andra verkar ha så mkt mera till liv. Och jag gör mest saker som jag inte kan berätta om av räddsla för hur det ska föras vidare. Det är helt jävla sjukt känns det som. Jag borde vara glad och nöjd och tro på framtiden men just nu orkar jag inte ens tro på nästa timme. Jag gör som Helena skrev, sekund för sekund. Ibland går det minut för minut. Men att glida runt och inte visa något av hur det är tar rejält hårt på krafterna. Jag vill ringa Falun och skrika att dom ska fixa den dära jävla tiden så jag har något och vänta på och VET att det blir av, inte bara tomma löften och tomt prat. På torsdag ska jag till psykläkaren och hosta upp 200kr för ingenting typ. För nå hjälp lär jag inte få vare sej jag berättar eller inte hur det ligger till. Men kanske kan få henne att ta kontakt med Falun? Man kan jue alltid hoppas...men just nu känns det som att allt runt mej är tommt och lögn och löften som inte innfrias i min värld utan skjuts på framtiden.
Jag skulle vilja försvinna från allt ett tag utan att behöva lämna lägenheten och vårat nya rinkeby-krylbo.
Jag vill ha några hundra lappar mer i plånboken så jag kan känna att det kommer finnas pengar till mat resten av månaden.
Om du bara visste vad jag gömmer så skulle du inte fråga.
Man hör så mkt om alla som gör så mkt kul och vad kan jag själv göra? Visst jag kan göra roliga saker men alla andra verkar ha så mkt mera till liv. Och jag gör mest saker som jag inte kan berätta om av räddsla för hur det ska föras vidare. Det är helt jävla sjukt känns det som. Jag borde vara glad och nöjd och tro på framtiden men just nu orkar jag inte ens tro på nästa timme. Jag gör som Helena skrev, sekund för sekund. Ibland går det minut för minut. Men att glida runt och inte visa något av hur det är tar rejält hårt på krafterna. Jag vill ringa Falun och skrika att dom ska fixa den dära jävla tiden så jag har något och vänta på och VET att det blir av, inte bara tomma löften och tomt prat. På torsdag ska jag till psykläkaren och hosta upp 200kr för ingenting typ. För nå hjälp lär jag inte få vare sej jag berättar eller inte hur det ligger till. Men kanske kan få henne att ta kontakt med Falun? Man kan jue alltid hoppas...men just nu känns det som att allt runt mej är tommt och lögn och löften som inte innfrias i min värld utan skjuts på framtiden.
Jag skulle vilja försvinna från allt ett tag utan att behöva lämna lägenheten och vårat nya rinkeby-krylbo.
Jag vill ha några hundra lappar mer i plånboken så jag kan känna att det kommer finnas pengar till mat resten av månaden.
Om du bara visste vad jag gömmer så skulle du inte fråga.
Kommentarer
Trackback